Rätt insats hade förhindrat nya övergrepp

Smålandsposten har tidigare berättat om Cecilia Kjellgrens forskning om unga sexualförbrytare. En av hennes tidigare undersökningar visar att en femtedel av de unga sexförbrytarna återfaller. Många har neuropsykiatriska diagnoser.

Nu har Cecilia Kjellgren gått vidare med sitt material och visar i en vetenskaplig artikel att samtal om händelserna hade kunnat förebygga att unga sexualförbrytare återfaller. Hennes huvudfynd är att inte alla unga fått specialbehandling.

– Det är anmärkningsvärt att 50 procent av dem antingen fått andra insatser eller ingen insats alls. Sannolikt hade nya övergrepp kunnat förhindras med rätt insats, säger Cecilia Kjellgren.

Hon har sett tendenser som att allvaret i dessa unga sexförbrytares handlingar förminskats på socialförvaltningar.

– Man har valt att hantera andra problem, eller förminskat problemet. Det är mer hanterbart för socialsekreterare och beslutsfattare, säger Cecilia Kjellgren.

Av de 22 unga män som hon intervjuat har en tredjedel återfallit. Alla har någon kognitiv svårighet så som en utvecklingsstörning eller neuropsykiatrisk diagnos som gör det svårare för dem att relatera till andra.

– Det har varit en oerhört stark upplevelse för mig att möta dem och höra dem fråga sig varför de inte fått hjälp.

Ett av citaten i Cecilia Kjellgrens artikel illustrerar på vilken nivå socialsekreterare och behandlare kan behöva prata på. ”I behandlingen pratade vi om det jag gjorde och det jag blivit utsatt för. Det jag fick lära mig det var att man skulle vara två stycken, ungefär i samma ålder, då gick det bra. Dom visade att det inte gick bra att vara en stor och en liten, det hörde inte ihop.”

En annan ungdom som inte fick specialiserad behandling sa så här: ”Socialsekreteraren sade att jag inte behövde någon speciell behandling, det var för sexuella förövare. Han sa att jag behövde inte den hjälpen, det kostade för mycket pengar. Han brydde sig inte om vad andra tyckte.”

Varför har då anställda inom socialtjänsten agerat som de gjort?

– Jag tror att man inom socialtjänsten tycker dessa frågor är svåra. Man vill inte komma nära och arbeta utforskande. Är det första gången man stöter på detta är det svårt att veta vad man ska göra. Man är inte rustad, det är inget man stöter på på socialhögskolan, säger hon.

Cecilia Kjellgren vill se fler regionala enheter som är specialiserade på unga sexualförbrytare.

– Jag önskar att det på Barnahus i varje län ska finnas specialutbildad personal. Det vore perfekt. Det är ett svek mot de unga att inte hjälpa dem. Unga väljer inte den här banan. Det finns bara sorgliga historier. De flesta unga har olika tunga erfarenhet och nästan alla har extremt trasig bakgrund, säger Cecilia Kjellgren.