Annons

Rättspsykiatrisk vård för mannen som tände eld på sin lägenhet

33-åringen sökte hjälp på psykakuten.
Men läkaren skickade hem honom.
Då tände han eld på sin egen lägenhet.
Nu har han dömts för mordband till sluten psykiatrisk vård – för att han lider av en allvarlig psykisk störning.
Växjö • Publicerad 25 augusti 2010
Den 33-årige lägenhetsinnehavaren skickades hem av läkare när han sökte hjälp för att han mådde dåligt. Då tände han eld på sin lägenhet på Sommarvägen. Foto: Alexander MahmoudFoto: Alexander Mahmoud

Vid halvsextiden på eftermiddagen den 2 juli i somras gick brandlarmet på ett särskilt boende med stöd på Sommarvägen i Växjö.

En lägenhet stod i lågor och redan under släckningsarbetet överlämnade sig lägenhetsinnehavaren, den 33-årige mannen, till polisen.

Annons

Han berättade att det var han som anlagt branden och han har nu dömts för mordbrand.

Han döms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Växjö tingsrätt utgår från en personutredning som Rättsmedicinalverket gjort.

Den säger att 33-åringen lider av en allvarlig psykisk störning och att han är i behov av rättspsykiatrisk vård.

Samma dag som branden inträffade hade läkare på psykakuten i Växjö bedömt att 33-åringen inte var i behov av att läggas in.

Han är väl känd inom psykiatrin sedan tidigare och hade sökt sig till akuten för att han mådde dåligt och ville ha hjälp.

Men han skickades hem igen och det var då han satte eld på sin lägenhet.

Ingen person kom till skada men räddningstjänsten konstaterar:

Risken att någon person kunde skadas bedöms som stor.

Landstinget Kronoberg friar sig självt efter att ha analyserat händelsen – trots att 33-åringen enligt Rättsmedicinalverket lider av en allvarlig psykisk störning som kräver rättspsykiatrisk vård.

Annons

I ett pressmeddelande från Landstinget i tisdags står det:

”Den interna händelseanalysen har inte funnit några direkta brister i handläggningen på vuxenpsykiatrin Kronoberg”.

Chefläkaren Andrea Christoffersson försvarar beslutet att skicka hem 33-åringen.

– När jag tittar på vilka fakta som har funnits till hands vid den aktuella bedömningen så kan jag inte säga något annat, även om vi nu har facit i hand.

Men hur kan det bli två så olika bedömningar?

– En bedömning har gjorts före ett allvarligt brott och en bedömning har gjorts efter ett allvarligt brott. Det har jättestor betydelse. Det är faktiskt två olika situationer.

Men tog man hans eget larm på allvar när han skickades hem igen med tanke på vad som sedan hände?

– När jag granskar den aktuella händelsen så har man tagit det på allvar och gjort en korrekt bedömning på de fakta som stod till hands.

– Det är inte alls konstigt att det blir olika bedömningar före och efter det att man verkligen har facit i hand, när man har sett att vederbörande har överträtt en gräns och begått en allvarlig handling, säger Andrea Christoffersson.

Lennart Ernstsson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons