Skolsegregation är ett svårlöst dilemma

Växjö är en av Sveriges 18 mest segregerade skolkommuner. Det visade en sammanställning av Dagens Samhälle i april 2017 Enligt statistik från Skolverket utmärker sig två skolor i Växjö i andel elever med utländsk bakgrund: Växjö Islamiska skola och Centrumskolan. I Växjö Islamiska skola har 99 procent av eleverna utländsk bakgrund. På Centrumskolan är samma siffra 90 procent. Övriga skolor i kommunen har 60 procent eller färre elever med utländsk bakgrund.

Stefan Lund är docent i pedagogik vid Linnéuniversitet. Han har forskat i frågor som berör skolsegregation sedan början av 2000-talet. Forskningen har mynnat ut i en avhandling och en bok i ämnet.

– En av de tydligaste slutsatserna jag har dragit är att det finns ett väldigt starkt samband mellan skolvalfrihet och skolsegregation, säger Stefan Lund.

I nuläget är Sveriges kommuner uppdelade i upptagningsområden, där skolor förankrade till dessa områden är skyldiga att erbjuda elever i sitt område en plats. Inget parti säger sig uttryckligen vara emot att ändra upptagningsområdena för skolor i Smålandspostens enkät. Däremot ställer sig Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tveksamma till förslaget. De rödgröna partierna och Liberalerna är däremot positiva.

– Ett sätt att hantera skolsegregationen kan vara att förändra gränserna för upptagningsområdena, men om skovalfriheten består i sin nuvarande form kommer det att ge begränsad effekt. Det väsentliga är att man har en målsättning för vad man vill åstadkomma. Hur ska elevsammansättningen se ut i kommunens skolor? Vad är det man ska uppnå med det? säger Stefan Lund.

Han skickar även en passning till politikerna i Sverige, som han anser spenderar allt för mycket tid på att diskutera tämligen irrelevanta frågor i sammanhanget.

– De är helt värdelösa i frågan. De tar aldrig hand om huvudfrågan som handlar om skolvalfrihet, skolsegregation- och barns likvärdiga möjligheter till skolframgång, utan diskuterar ”vid sidan om”-frågor som vinster i välfärden. Man vill inte ta i det här med någon emfas. Jag tror att man är rädd för att mista väljare från framför allt medelklassen som vill välja skolor för sina barn. Då ska man vara ärlig – vill man ha skolvalfrihet får man också erkänna att det är okej med att vi i Sveriges städer har den här omfattande skolsegregationen.

En rapport från Skolverket, utkommen tidigare i år, visar att skolsegregationen ökat utifrån både socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund under 1998–2016. Däremot har skolsegregation utifrån migrationsbakgrund, enligt rapporten, avtagit eller stabiliserats under senare år. I rapporten varnar Skolverket för ett antal risker med ökad skolsegregation, bland annat en sjunkande utbildningskvalitet på skolor med en mer ogynnsam elevsammansättning. Skolverket påpekar också att en ökad skolsegregation förutsätter att resursfördelningen ”hänger med” och blir mer omfördelande för att inte den kompenserande förmågan ska försämras.

Rikard Samuelsson är rektor på Centrumskolan. Han anser att det är viktigt med en balans mellan inkludering i samhället samtidigt som man behåller en egen identitet.

– Det beror helt på hur man tittar på det. Det beror ibland på bostadssegregation och ibland hur man tar emot. För mig finns det en mängd aspekter, men det är klart att segregation kan vara problematiskt.

På Centrumskolan går lärarna ibland går igenom begrepp på elevernas hemspråk tills eleverna lärt sig begreppen på svenska. Det medför att även läxor stundtals ges ut på barnens hemspråk.

Hur ser du på argumentet att man i Sverige borde lära ut på svenska för att hjälpa eleverna in i samhället?

– Det där är ett väldigt gammalt sätt att tänka. Man kan testa det genom att sitta med en fransman ett tag och se ifall det funkar.