– Marknaden är gigantisk. Det här är en utmaning som hela industrin har. Då pratar vi inte bara om oss som producerar växtbaserade mejeriprodukter utan även ölindustrin, säger Kenth Lindvall.

Han är vd på The Green Dairy. I sitt mejeri i Karlshamn tillverkar företaget årligen cirka 15 miljoner liter dryck och glass baserad på främst havre.

Från kontrollrummet har vi utsikt över anläggningen med sina metallglänsande rör och tankar. Vatten och havre tas in, mals och enzymeras. En slät, drickvänlig dryck separeras från en trögflytande massa.

– När jag kom till företaget såg jag den här restmassan och frågade vad vi kan göra med den. Det är egentligen en bra råvara med ett högt proteininnehåll, men fram till nu har vi inte haft möjlighet att ta till vara på den. Vi har bland annat skickat den vidare till bönderna och till biogas, berättar Kenth Lindvall.

Genom samarbete med Elajo har nu mejeriet kompletterats med en torkanläggning där den blöta massan omvandlas till en torr, grovmjölig substans. Den intresserade besökaren kan få smaka på både hamburgare och kakor som är baserade på de återvunna havrefibrerna.

– Med den här lösningen har vi möjlighet att ha ett cirkulärt flöde där vi tar tillbaka en förädlad produkt och utvecklar nya produkter, säger Kenth Lindvall.

Vägen dit har dock inte varit helt enkel. Några av de tekniska lösningarna är så speciella att Elajo har sökte patent för dem.

Det handlar dels om hur den blöta, trögflytande massan pumpas från mejeriet till torkanläggningen.

– Den är väldigt trögflytande och klistrig. Det gör det svårt att mata in massan i en pump men även att det blir väldigt höga tryckuppsättningar om man ska pumpa massan långt. Sedan måste man hålla den varm också under tiden man pumpar den, förklarar Robert Råhlin, teknisk chef på Elajo Technology Solutions.

Om inte massan tas om hand snabbt börjar en bakterietillväxt som gör den oanvändbar som livsmedel. Om den späds med mycket vatten blir den lättare att pumpa, men då förlorar den också sitt värde eftersom det går åt för mycket energi att torka den.

En annan patentsökt lösning är själva torkningen. Innan vattnet ångas bort blandas torr och blöt massa för att den ska bli mindre klistrig och undvika att det bildas fuktiga klumpar.

– Med hjälp av mejeriet har vi satt upp ett system där vi återvinner deras restvärme för att värma upp luften som torkar massan. Det har också varit en del för att få ihop en energisnål process, förklarar Robert Råhlin.

Pilotanläggningen kan torka 300 kilo blöt havremassa till 100 kilo mjöl i timmen. Den togs i bruk förra året. Efter intrimning har den lämnats över till Green Dairys personal.

– Vi måste ha en anläggning som vi kan installera och lämna över i till exempel Tyskland eller USA. Det har varit en förutsättning att den är så pass enkel att sköta att vilket operatörsrum som helst i världen ska kunna hantera den, säger Stefan Ekstrand, vd på Elajo Technology Solutions.

Bolaget som som har sitt kontor i Växjö får stöd av övriga Elajo-koncernen för att installera produkter och tjänster för ett hållbart samhälle. Efter förfrågningar från olika dryckesföretag om hjälp med att ta hand om deras restflöden har arbetet varit inriktat på att finna en lösning.

– Vi har gjort väldigt mycket tester och utvecklingsarbete för att få ihop alla komponenter som skulle till för att det här skulle funka, berättar Stefan Ekstrand.

Förhoppningen är att investeringen i bolaget ska börja omsättas till lönsamma affärer. Intresset har varit stort efter att pilotanläggningen i Karlshamn togs i bruk.

– Det är ganska många affärer som är på gång. Det är en process eftersom det är helt ny utrustning. Många har varit här och tittat som referensbesök. Vi hoppas att det ska vara det sista de gör innan de fattar beslut, säger Stefan Ekstrand.

Att bygga en torkanläggning kostar mellan 15 och 50 miljoner kronor beroende på volym. Anläggningen kan skalas upp för att till exempel betjäna stora bryggerier.

Enligt Elajo Technology Solutions är återbetalningstiden ofta under två år beroende på det höga värdet i det återvunna havremjölet. Men då krävs förstås att det används till säljbara produkter.

– Den här anläggningen är helt avgörande, men det är också helt avgörande att The Green Dairy kan servera hamburgare eller andra livsmedel så att det går tillbaka till konsumenterna. Hade vi bara torkat det här och fått ut en produkt som man kanske ändå körde till bonden, då hade vi inte knutit cirkeln, säger Stefan Ekstrand.

Sedan torkanläggningen togs i bruk har The Green Diary jobbat hårt med att utveckla ett antal produkter för lansering senare i år, bland annat hamburgare. Inställningen är att om konsumenterna ska kunna övertygas om att övergå från animaliska till växtbaserade mejeriprodukter måste de smaka utsökt.

– I slutändan handlar det om vad man kan använda det till. Att rädda världen är jättebra, men om vi inte gör det utifrån ett kommersiellt perspektiv kommer vi inte att lyckas, säger Kenth Lindvall.