Utvandrade svenskar är hans tema
Under Minnesotadagen på söndag kommer John E Norton att formellt tilldelas utmärkelsen under en ceremoni i Museiparken.
– Jag fick reda på att jag hade tilldelats priset i våras. Det kändes väldigt märkligt; jag är varken politiker eller framgångsrik affärsman, säger han på perfekt svenska.
Hans farfars farfar Olof Nordin utvandrade till Andover, Illinois 1849. Kanske skulle man tro att svenskan hade underhållits genom generationerna men det är något som John helt och hållet fått lära sig själv.
– Min far kunde bara ett ord på svenska. Kissbyxor. Hans mormor talade svenska och hon fick tvätta en hel del åt sitt barnbarn.
I grunden är han statsvetare även om han nu är pensionerad överste. Men hans stora intresse för svenskamerikaner upptar mycket av hans tid. När han kom som 22-åring till Föreningen Nordens folkhögskola Biskops Arnö utanför Uppsala var det inte mycket svenska han kunde. Med hjälp av dagstidningar och flera ordböcker lärde han sig svenska så bra att han senare fortsatte till ekonomiska studier vid Stockholms universitet. Mastersexamen tog han i USA i Amerikastudier med inriktning på skandinavisk emigration till Nordamerika. Många gånger har han på grund av sina språkkunskaper anlitats som guide och tolk för olika svenska delegationer, bland annat för svenska försvarsutskottet med dåvarande överbefälhavare Bengt Gustafsson i spetsen.
Forskning var till en början mer personlig om de egna anfäderna, men intresset har vuxit och på så vis resulterat i många artiklar i olika tidskrifter och kapitel i svenska och amerikanska historiska böcker.
Staden Moline, där John E Norton växte upp och fortfarande bor kvar bestod vid sekelskiftet av 30 procent svenskar och svenskättlingar. Många av dem var sysselsatta i plogindustrin och arbetade för John Deere.
– Det var svenskarna som kom med idéerna till de nya plogarna. Svenskarna som var vana vid mycket sten i jorden visste hur man byggde plogar som klarade det starka präriegräset.
På emigrantmuseet i Växjö plockar John E Norton ner en lur från väggen och sjunger förtjust ikapp med förra årets svenskamerikan Ann-Charlotte Hanes Harvey: "Chicago, Chicago, det är en stad så stor, där finns så många hästar, där finns så många kor." Alla orden sitter.
Livet är ett fortsatt forskande för att lära sig mer om alla USAs svenskättlingars bakgrund - de är fler än hela Sveriges befolkning, även om någon siffra är svår att ta fram.
Han är väldigt glad över priset och också åt möjligheten att få resa till Sverige och Växjö som han inte varit i på tiotalet år.
– Att få motta det här priset är oerhört värdefullt för mig. Hela mitt liv har jag hållit på med svenskamerikanska förbindelser. Man tänker inte på det under resans gång men när man är snart 75 år blir det ganska mycket.
Tidigare års svenskamerikaner
2009 Anne-Charlotte Hanes Harvey. Professor i drama
2008 Barbro Sachs Osher. Diplomat, donator
2007 Jan E Hartmann. Affärsman
2006 Agneta Nilsson. Grundare av Awea, årets svensk i världen
2005 Jeanne Eriksson Widman. Musiker, kulturivrare
Årets Svenskamerikan utses av Vasa Orden av Amerika årligen sedan 1960. Vasa Orden av Amerika är en opolitisk, ideell vänskaps- och kulturorganisation, som startade i USA 1896. Organisationen har 15 000 medlemmar i USA och Sverige.