Växjös skolelever känner sig trygga i skolans värld

I undersökningen, som är gjord på uppdrag av Växjö kommun, ingår barn i förskolan, elever i årskurs 2, 5 och 8 och föräldrar till dessa. Fokus ligger på arbetsro och trygghet, men även språk, hälsa och jämställdhet är viktiga delar. Och årets resultat är bättre än tidigare år.

Resultatet visar att de flesta barn i förskolan och skolan känner sig trygga. När otrygghet och mobbning upplevs är det framförallt pojkar som upplever det. Flickorna är överlag mer positivt inställda i sina svar än vad pojkarna är.

Cirka en tredjedel av förskolebarnen tycker till exempel att de uppsatta reglerna på förskolan inte följs och lika många upplever inte lugn och ro.

Och ju äldre barnen är desto mindre nöjda är de med skolmaten och miljön i matsalen. En fjärdedel av eleverna i årskurs 2 och 5 tycker inte det är lugn och ro i matsalen när de ska äta. Högre upp i åldrarna, i årskurs 8, tycker nästan en tredjedel att det är stökigt när de ska äta.

Gemensamt för alla åldrar bland skolbarnen är att många tycker att skolmaten är dålig. En del menar också att de inte får äta sig mätta när de har lunch i skolan.

Ju högre upp i årskurserna barnen kommer desto sämre jämställdhet upplever barnen och föräldrarna. Men det finns jämställdhetsproblem också i de lägre åldrarna. Ett sådant problem är att pojkar oftare än flickor är stökiga i klassrummet och att de då kräver mer resurser genom fler lärare.

Syftet med undersökningen är att följa upp verksamheten inom förskolan och skolan för att kunna utveckla verksamheten ytterligare. Efter helgerna ska resultaten för varje enhet skickas ut till re-spektive skola.

– Vi använder oss av resultatet för att göra förbättringar. Men det kan handla om väldigt olika saker beroende på vilket problem som finns på just den skolan, säger Thomas Berglund, chef för skol- och barnomsorgsförvaltningen i Växjö kommun.

– På en skola är eleverna kanske väldigt nöjda med sin utemiljö medan de på en annan skola är betydligt mindre nöjda. Olika problem kräver helt enkelt olika insatser, fortsätter han.

Svarsfrekvensen bland föräldrar och förskolebarnen i undersökningen var relativt sett låg, bara omkring 30 procent, medan den bland barnen i skolan var betydligt högre, i samtliga årskurser över 65 procent.