Hur kan massjakt vara viltvård?

”I närmare 20 år har Jaktjournalen arrangerat Rovdjurskampanjen för att främja viltvården och vikten av jakten på de små predatorerna. Efter att massor med läsare hört av sig gör vi en nystart av Jaktjournalens klassiker. Nu får återigen alla jägare chansen att göra en betydelsefull viltvårdsinsats på sina hemmamarker. I år satsar vi på att så många som möjligt deltar. Hederspriser till de tre bästa i varje klass och sedan lottar vi ut priser bland alla som deltar. En lott för varje deltagare och massor med fina priser från våra sponsorer!”

En skjuten rödräv ger 120 poäng medan en gråtrut ger 15. Vinnaren 2016 fick ihop 10 470 poäng. Han sköt 28 rävar, sju grävlingar, 32 minkar och 394 fåglar. Belöningen blev en komradio, en tavla och tre jaktfilmer samt titeln Årets viltvårdare. Han vann även 2017. Då med 34 rävar, nio grävlingar, fyra mårdar, 23 minkar samt 278 fåglar.

Men vad menas då med viltvård? Jaktlagen definierar det som vård av alla vilda arter. Men hur kan dödande betraktas som vård? Kände de 672 skjutna fåglarna sig vårdade? Eller det okända antal som flög vidare skadeskjutna?

”Det är ingen tvekan längre om att mångfalden i naturen gynnas av predatorjakt. Det finns både forskning och naturvårdsprojekt som tydligt pekar på detta”, fortsätter Jaktjournalen.

Jag tar mig för pannan.

Christina Åkerblad