En nedslående debattrunda
Starten skedde med en ordrik debattartikel signerad Annika Strandhäll (S), socialminister. Hon konstaterar att Sveriges pensionärer i snitt fått 1 100 kronor mer i plånboken under regeringsperioden.
Katarina Brännström kontrar med att före 2007 betalade varje pensionär i snitt 1 000 kronor mer i skatt under Göran Perssons regering. Hon forsätter med att påstå att regeringen bara ska sänka skatten för de med över 17 000 kronor i månaden, medan det egna förslaget ska sänka skatten för de mellan 13 000 och 17000 kronor, med 200–300 kronor. Om man vinner valet. Men hjälp.
En vecka senare skriver Monica Haider med att ”från den 1 januari är skatteklyftan borta för alla med inkomst upp till 17 000 kronor.”
Ska moderaterna gå till val med ett förslag som redan är infört?
Man kan fortsätta och läsa och förundras över debattnivån. Sanningen är att båda sidor förvränger och undanhåller det som inte passar dem.
Staten ger, men har också tagit tillbaka det mesta från alla de som drabbats av ökade kostnader för mediciner, sjukvård, hemtjänstavgifter och mera.
Ett par insändare i Smålandsposten den 14 mars och 7 april, har fortfarande inte kommenterats. Som skribenten Curt Nilsson konstaterade i insändarna; ”om detta är höger- eller vänsterpolitik vet jag inte, men att det är alldeles åt h…e.”
Själv tror jag att flera kostnadsökningar bestämts av regeringen, medan kommunerna får ta kostnaden.
Så här är ett förslag till Brännström och Haider: Sätt er ner och gå igenom vad som är sant och falskt i era artiklar. Ta hjälp av Smålandsposten, om ni inte klarar det själva.
Moderaterna kan ju fundera över varför ”bromsen” slog till flera gånger, när jobbskatteavdraget skulle sätta fart på Sverige och Socialdemokraterna kan ju upplysa om varför pensionärer, som fått höjd pension, ska ha mindre kvar i plånboken på grund av beslutade avgiftshöjningar.
Lycka till.
Jan-E Carlsson
