En omtänksam alkoholpolitik
Att hjälpa människor med ett riskbruk eller missbruk av alkohol är ett sätt att stärka friheten för både dem och personer omkring dem. Liberalerna har antagit flera nya förslag.
Goda viner till middagen och bubbel i glaset till tolvslaget är för många självklart på nyår. Alkoholhaltiga drycker är ett njutningsmedel som hör helgen, firandet och ledigheten till. För de flesta är det heller inga problem. Men för vissa blir det för mycket. Ibland alldeles för mycket. Det påverkar dem själva, men också deras omgivning. Inte minst barn som drabbas när de vuxna i deras omgivning, som ska stå för trygghet och omtanke, under årets stora högtider försvinner in i alkoholens dimmor. Barnens villkor visar på behovet av en omtänksam alkoholpolitik.
Även andra i omgivningen riskerar att drabbas när människor förlorar kontrollen över sitt drickande. I spåren av #Metoo-upproren finns det en återkommande faktor som inte går att blunda för. Alkohol och fylla går som en röd tråd genom många berättelser. Det är självklart ingen ursäkt. Men fler börjar nu peka på att det är ett problem som vi behöver prata om. Och här kan vi faktiskt använda politiska verktyg. #Metoo stärker oss ytterligare i övertygelsen om vikten av en omtänksam alkoholpolitik.
Omkring en miljon svenskar dricker så mycket att de riskerar att utveckla ett beroende. 300 000 är redan där. De flesta klarar vardagen hyggligt – men för mig och Liberalerna är det tydligt att vi behöver hitta sätt att hjälpa fler att hantera sitt drickande.
Sverige ska ha en omtänksam alkoholpolitik. Särskilt viktigt för att minska alkoholens skadeverkningar är att ungdomar skjuter upp sin alkoholdebut, att högkonsumenter i riskzonen nås av insatser och att den totala alkoholkonsumtionen hålls nere, bland annat genom en hög alkoholskatt.
Vi vill föreslå ytterligare några åtgärder för att ge bättre stöd till den som behöver ändra sitt drickande, för sin egen skull och för sina relationer till andra.
Låt hälso-och sjukvården ta ansvaret för beroendevården. Idag är ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och vården otydlig. Väldigt få människor upplever att socialtjänsten är en rimlig instans att vända sig till när man upplever problem med sitt drickande. Forskning visar att nio av tio personer hellre söker vårdens än socialtjänstens insatser. Då alkoholism är en sjukdom bör den också behandlas av hälso- och sjukvården. Ansvaret för de sociala behoven som kan följa på alkoholproblem är självklart socialtjänstens.
Fler mottagningar för riskdrickare. Den som upplever sig dricka för mycket måste kunna få snabb och verkningsfull hjälp. Särskilda mottagningar med hög tillgänglighet för riskbrukare med syfte att möta personer som behöver få hjälp med att ta kontroll över sitt alkoholdrickande, har visats sig fungera väl i delar av landet och bör inrättas också här i Kronoberg. De kan också fungera som kunskapscentra som stöttar husläkare och distriktssköterskor på vårdcentralerna.
Stärk husläkarnas möjligheter att vara första kontakten. Husläkaren blir ofta den första och enda vårdkontakt som personer med alkoholproblem behöver ha kontakt med. Med kompetensutveckling kan primärvården bli ännu bättre och få metoder att hjälpa.
Egna val påverkar människans beteende och hälsa i avgörande grad. Människor bär själva ansvaret för sina val – men den som blir man beroende förlorar sin frihet och utsätter inte bara sig själv för stora risker. Man riskerar också att omdömet sätts ur spel, att man inte tar ansvar för sina nära och kära, eller i värsta fall riskerar att skada människor omkring sig. Därför är kampen mot alkoholens skadeverkningar en frihetskamp vi Liberaler vill föra.
Lennart Adell Kind (L), Gruppledare Liberalerna Växjö och Anna Starbrink (L), Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Stockholm
