Gör Växjö till nationellt centrum för hantering av knivlagen
Tidigare har vi tagit del av hur man i samhällets tjänst bötfällt en pensionerad snickare för att denne tagit sig friheten att fråga polisen om hur han skulle förvara en mindre fällkniv. Och nu har man återigen visat prov på liknande storstilade rättsvårdande insatser genom att ålägga kommunalrådet Anna Tenje att betala 32 500 kronor för att hon av glömska medfört en mindre scoutkniv vid en Stockholmsresa.
Att Växjö Airport inte observerade denna kostar däremot inget även om en dylik oaktlåtenhet långsiktigt och generellt innebär en större fara. Det var först vakten vid riksdagen som upptäckte den potentiella faran. Sålunda ett enkelt ärende för åklagarmyndigheten att gripa sig an utan inblandning av svårfångad lokal polis.
Två frågor kan ställas utifrån dessa i allmänhetens ögon så kallade struntärenden, i en tid då tjuvar och ogärningsmän går fria, medan de rättsvårdande myndigheterna ägnar sig åt dylikt trams.
Kan jag i något av Växjös alla varuhus gå in och köpa en av alla de där fritt exponerade knivarna och ta med mig hem utan att riskera en nitisk åklagares insatser, därest någon skulle observera vad jag köpt? Utifrån ovanstående exempel är säkert svaret nej och till detta kan läggas att en mycket stor del av Växjös invånare och besökare torde vara lagbrytare med en sådan bokstavstolkning av knivlagen.
Den andra frågan är om man inte utifrån ovanstående exempel borde göra Växjö till ett nationellt centrum för hantering av knivlagen. Få städer torde ha så erfarna, ambitiösa och bokstavstolkande åklagare i rättvisans tjänst. I kombination med de poliser som varit involverade i det första ärendet torde inte motsvarande samlade kompetens finnas på något annat ställe i riket. Detta bör tas tillvara.
Olle Nilsson
