Inför en språkstrategi innan det är försent
Sverige riskerar att hamna på efterkälke på grund av bristande språkkompetens. Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, varnar på DN debatt den 23 januari till och med för att de främmande språken i svensk skola är på väg att utrotas. De senaste veckorna har ett regeringsbeslut i Danmark och en utredning i Finland publicerats som visar att våra nordiska grannländer insett allvaret och nu satsar på språk. Svenska skolpolitiker avvecklar i stället de moderna språken i skolan.
Den 13 december 2017 publicerades en utredning av professor Riitta Pyykkö, på uppdrag av det finska undervisningsministeriet. De inhemska språken, främmandespråksundervisning i skolan, invandrades språkkunskaper tas upp. Konkreta åtgärder föreslås, bland annat att utbudet av språk i skolan bör öka, att språk- och kulturmedveten pedagogik införs i lärarutbildningarna och att kunskaper i minst två främmande språk ska krävas för universitetsexamina.
Den 28 november 2017 presenterade Danmarks regering beslutet att satsa motsvarande 130 miljoner SEK på en ny strategi för att stärka främmande språk i utbildningssystemet. Argumentet för satsningen är huvudsakligen ekonomiskt: ”Förvärvslivet har länge efterfrågat medarbetare som kan tala fler språk än engelska” (Undervisningsministeriet, uvm.dk). Ett nationellt center för främmande språk ska inrättas. Målet är att fler ska studera språk och fokus i strategin ligger på europeiska språk. Charlotte Rönhof, Dansk Industri, välkomnar beslutet och säger att många företag saknar ingenjörer och andra medarbetare som kan andra språk än engelska.
I Danmark finns en klar språkstrategi både på företag och i utbildningsväsendet. Jämförelsen är intressant eftersom både svenska och danska är små språk. Dansk Industri uppgav 2007 att 68 procent av de danska företagen att de hade en flerspråkig exportstrategi, medan motsvarande siffra för de svenska företagen endast var 27 procent. Av de danska företagen angav fyra procent att de missat exportkontrakt på grund av bristande språkkompetens jämfört med 20 procent bland de svenska.
I Danmark börjar man läsa engelska i åk 1. I åk 5 läser man sedan tyska eller franska som andra främmande språk. Först på gymnasiet kan man välja spanska. Avsaknaden av språkstrategi i Sverige verkar däremot vara total. Inte heller när det gäller att ta vara på de språkkunskaper och kulturer som alla migranter för med sig är vi särskilt framgångsrika. Även från Svenskt Näringsliv varnas sedan flera år tillbaka för att vi kommer att få problem på grund av sämre språkkunskaper. I Sverige verkar politikerna fortfarande tro blint på att engelska räcker.
Även politiska argument för en breddning av språkkompetenser till att omfatta fler språk än engelska kan framföras. Peter Wolodarski skrev i DN:s söndagskrönika den 10 december 2017 ”Lär dig tyska och franska – och hör sen”. Även han varnar han för den ensidiga fokuseringen på engelska. Han menar också att samarbetet inom Europa är allt viktigare efter att Donald Trump blev president i USA. ”Tyskland var förra året Sveriges största exportmarknad, tätt följt av Norge. Sett till export var Frankrike en större marknad för Sverige än Kina”. Wolodarski nämner också att importvärdet från Tyskland förra året var fyra gånger större än från Kina. Hur ska vi kunna förstå vad som sker i de viktigaste länderna i Europa utan kunskaper i franska och tyska, frågar han sig.
Vi förlorar all insikt i andra kulturer om vi inte lär oss fler språk. Inom humaniora väljer fem procent av studenterna att doktorera (Universitetsläraren dec. 2017) och bristen på språklärare i Sverige har nu även nått universitetsnivå. Vem ska utbilda de lärare som ska undervisa i språk? 1996 läste cirka 40 procent av samtliga elever i Sverige tyska, 18 procent franska och 5 procent spanska. Motsvarande siffror för 2015 var 17 procent tyska, 14 procent franska och 39 procent spanska (Skolverket 2016).
Hur ska vi kunna samarbeta internationellt, göra affärer, diskutera politik och läsa litteratur och om vi inte kan fler språk än engelska? Världen blir inte mindre utan mer global. I vårt projekt Rikare med språk satsar vi via Linnéuniversitetet på fortbildning och skolbesök för att förstärka språkkunskaperna. Nu är det dags för en språkstrategi för hela Sverige.
Christina Rosén, lektor i tyska vid Linnéuniversitetet
