Stora utmaningar för äldreomsorgen
Vilken äldre människa har förmågan att själv välja äldreomsorg när det blir dags? Vilka anhöriga har förmågan att sätta sig in hur äldreomsorgen fungera just i den kommun det gäller. Eller snarare inte fungera just i den kommunen.
Egentligen tror jag inte att det är någon större skillnad på kommunal eller privat äldreomsorg, när det är dags. Båda har så lite med personal som möjligt.
Att vara obekväm som anhöriga är inte lätt. Personalen gör oftast så gott de kan. Det är ofta ledningen, dålig arbetsmiljö och ständiga byten som är boven.
Hemtjänsten har i praktiken en omöjlig uppgift. Hemtjänstpersonal och personal inom särskilt boende får inte tillräckligt med tid att göra ett bra arbete. Inom många kommuner finns det förmodligen för få platser inom äldreomsorgen, så de flesta äldre får vara hemma, oavsett om det är lämpligt eller inte. Var går gränsen? Lagen att ha rätten att bo hemma är väldigt starkt skriven. I praktiken kan den dock innebära att man inte får tillräckligt med hjälp, då man inte klarar allt själv eller har anhöriga långt borta.
Man undrar hur det ska gå till när 40-talisterna får behov av äldreomsorgen? Allt fler av oss blir äldre. Försörjningskvoten stiger kraftigt fram till 2030. Det är en stor utmaning för samhället och en stor utmaning för äldre som kommer att behöva välfärdstjänster i form av äldreomsorg och sjukvård.
Vi kan inte vara särskilt nöjda med hur dessa tjänster fungerar idag. Anställda vill göra ett gott jobb, men det kan de inte i dag.
Yrken med hög andel kvinnor, som inom äldreomsorg, skola, hotell, restauranger och detaljhandel, har de lägsta lönerna. Att dessa kvinnor sliter för att stärka välfärden och samtidigt har så låga löner, känns inte alls bra.
Från mitt ursprung som en av Gunnar Strängs pojkar, funderar jag i min ensamhet ofta på de ekonomiska förutsättningarna för att finansiera framtidens äldreomsorg. Läget hade kunna ha varit än allvarligare. Vi har en åldrande befolkning i hela Europa. Vår befolkning hade krympt utan invandring, vilket ett parti som Sverigedemokraterna har svårt att förstå. Problemen kommer att öka avsevärt efter 2020 då de riktigt gamla blir allt fler.
Det känns ändå tryggt att ett så stort antal utlandsfödda har bidraget till minskad försörjningsbördan i Sverige. Efter andra världskriget började invandringen vara större än utvandringen. Det går inte att bortse ifrån att invandringen har bidrag till försörjningen av barn och äldre under förutsättning att de invandrade har får jobb i vårt land.
Ragnar Carlsson, äldreboende på Björkliden Vislanda
